Hoppa till innehåll
Vandmusslan – dammusslans invasiva släkting
Inte alla musslor i danska sjöar och vattendrag är lika välkomna. Vandrarmusslan är en av de arter som oftast nämns när man talar om invasiva arter i dansk natur – och den förväxlas ofta med vår inhemska dammussla. Här får du skillnaden, historien och varför det spelar roll för din trädgårdsdamm.
Vad är en vandrarmussla?
Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) känns bäst igen på sina karakteristiska sicksack-ränder, som också har gett den det engelska namnet ”zebra mussel”. Den blir typiskt mellan 2 och 5 centimeter lång och är relativt liten jämfört med både dammusslor och målarmusslor. Den skiljer sig biologiskt från alla andra danska sötvattensmusslor på en viktig punkt: den är den enda sötvattensmusslan i Danmark som kan fästa sig vid hårda ytor som stenar, pålar, båtar och rörledningar med hjälp av så kallade byssustrådar.
Historien i Danmark
Vandrarmusslan härstammar ursprungligen från området kring Kaspiska havet, Aralsjön och Svarta havet. Den kom troligen till Danmark på 1840-talet via skeppsskrov och tågvirke på dåtidens handelsskepp och registrerades första gången i landet 1843. Härifrån spred den sig över stora delar av Själland, och på senare tid har den också hittats i flera danska sjöar och vattensystem, bland annat i Gudenå-systemet runt Silkeborg, Skanderborg och Ry. Den fortsätter idag att sprida sig, bland annat via båtar, fiskeredskap och annan utrustning som flyttas mellan olika sjöar och vattendrag.
Varför är den ett problem?
Vandrarmusslan förökar sig snabbt och i mycket stora mängder – en enda honmussla kan producera åtskilliga tusen larver under en säsong. Den kan därför snabbt tränga undan andra inhemska musselarter genom att ta upp plats och näring i vattnet. Eftersom den samtidigt fäster sig vid hårda ytor kan den skapa praktiska problem genom att täppa till rör, pumpar och andra installationer i och runt vattnet. Ironiskt nog filtrerar vandrarmusslan faktiskt också vattnet och kan göra det klarare – men den ekologiska obalans den skapar genom att tränga undan andra arter överväger långt denna fördel.
Hur sprids vandrarmusslan vidare?
Idag sker spridningen av vandrarmusslan typiskt genom att dess mikroskopiska larver eller unga individer oavsiktligt följer med båtar, fiskeredskap, vadare eller annan utrustning när den flyttas från ett vattenområde till ett annat. Detta är en av anledningarna till att myndigheter och sportfiskeföreningar uppmanar till att man rengör sin utrustning noggrant innan man tar med den till en ny sjö eller å.